En film om Dig eller kanske om Mig?

Det förra inlägget var kanske lite att tycka synd om sig själv men nåja de e ju min blogg så e de nånstans där jag faktiskt får göra det är vel här! En av mina läsare sa till och med att "det var lite osmidigt att lägga upp bilder på sömnmedel på bloggen" för dessa medel används även som antidepressiva och medicin mot AD/HD! Hmmm till denne säger jag: "jag gör det bara för att jag kan"!

Det om det. De som känner mig, antingen via en Ollis kväll eller via bloggen eller whatever, så vet att jag är sjukt film intresserad. Nåjo, nu e de ju så att jag håller på att finslipa min top 5 för filmåret 2010 och det är lite kvar än. Men en liten nyfikenhets puff kan jag ge er. Black Swan och Hämnden är med i den top listan, platserna är inte klara än men det ser bra ut. Jag har alltid fått höra av folk att du int kan någo om film och jag kanske inte kan det heller men jag har i alla fall en åsikt! Nån kanske nu undrar att vad har han nu kunna säga som gjort att han får höra sånt? Har han sagt att Shawshank Redempion e dålig? Nej men däremot har jag sagt att The Hurt Locker förtjänade varenda Oscar den fick ifjol och att Slumdog Millionaire förtjänade kanske en men max två! Så där e vi nu igen jag pratar för mycket... Ha de gött! :)

Prestera, prestera, prestera!

Nu är det dags att blogga och idag handlar det om att göra någonting roligt utan att behöva anstränga sig. Jo precis det blir ett kort inlägg eftersom det i mitt tycke bara finns en sak som passar in på det. Nu undrar ni säkert vad det kan vara jag kan hjälpa till genom att säga att det inte är äta, sex, se på film, lyssna på musik eller någonting annat i den stilen. Alla tidigare nämnda är bara ett jäkla "Suorettamista" hela tiden, till och med att besöka WC:n kräver ett utförande i viss mån!

Nåja, svaret är i alla fall att SOVA! Du bara ligger där och gör absolut ingenting. Om nån tycker något i stil med "man måste koncentrera sig på att få sömn" eller något annat säger jag bara: Propavan, Stilnoct, Imovane etc.!
Orsaken till att jag skriver detta inlägg är att jag är skit trött eftersom jag sovit 6h på två dygn, jo hurja roligt! Inlägget är skrivet fredagen den 18.3 men jag orkade inte publicera det efter att min internet förbindelse sa upp kontraktet när inlägget var klart och en omstart av datorn stod på programmet.

Göm inte Libyen

Efter allt slit i skolan idag och efter att jag läst dagens HBL vid matbordet så fick jag bara för mig att blogga.



Det som har Hänt i Japan är en förfärlig tragedi och med tanke på utvecklingen på kärnkraftverken i Fukushima kan läget bli ännu värre. Men det som hela tiden Händer i Libyen är fruktansvärt och medan nästan hela världens ögon nu ligger på Japan så ligger Gaddaffis ögon på Benghazi som är rebellernas huvudfäste. Under gårdagen bombade Gaddaffis flygvapen flitigt hela staden Ajdabiya som är den sista staden som rebellerna har kontroll över före Benghazi. Enligt HBL kan över 5000 människor ha mist livet i stridigheterna. Min point är att fast en naturkatastrof inträffar får vi inte sopa ett pågående brott mot mänskligheten under mattan.

Olympiad, fest och jubileum!

Huhu, stressiga tider vi lever i. Det händer i saker hela tiden från höger och vänster. Jag skall berätta lite om den gångna veckan.

Fastlaskiainen! Foto: Nelli Aaltonen

Vi skippar måndagen men på tisdagen var det dags för Fastlaskiainen. Förfest i kämppän och efter själva laskiainen var det mellanfest hos mig igen man kan lätt säga att det spårade ut! Lite ytlig skadegörelse men ingenting som inte försvann med Vim, Fairy och Ajax det blev bara en ordentlig städtjänst men det lönade sig! Alla hade roligt!

Resten av veckan gick i princip till studier och föreläsningar förutom Vasa Sports hemma match på fredagen. Igår var det sedan dags för Karaolympiaden där bara karar får delta och man tävlar i manliga grenar. En av grenarna var att springa upp för ett berg som fungerar som slalombacke. Det var senast i Milin som jag gjorde något så tungt. Ni fattar pointen med karagrenar antar jag. Undertecknads lag kom in på en andraplats och var mycket nöjd.

Ni kan ju tänka er att studierna fått lida en del nu men det skall kompenseras idag och hela nästa vecka för sedan är det Pamppas-Veckan som börjar och då studerar inte en riktig Karl! Dessutom vill jag tacka alla mina läsare för jag trodde då aldrig att min Blogg på ca. 2 månader skulle ha över 1000 besökare! Tack för att ni är intresserade! :) På återseende!

My brother and I

Såg just filmen The Fighter vilket är den bästa boxnings film jag sett efter ALI, Rocky filmerna kommer inte nära! Men filmen är inte bara bra gjord och jävligt spännande utan den väcker även känslor.

I grund och botten handlar filmen om två bröder som tränar varandra. Den ene har sett sina "Glory Days" och den andra håller på att bli utan dem helt och hållet. Nu är det dock inte bara träning som filmen handlar om utan bandet mellan bröderna. De vet båda att de inte klarar sig utan varandra och då ena brorsan hamnar i fängelse så blir de i strid med varandra (som bröder blir). Mest känslor väcker dock scenerna efter att brodern kommit ut ur fängelset och då de tillsammans skall "ta över världen"!

Eftersom jag har en bror så vet jag hur det känns när man e strider och jag lovar er jag o brorsan har nog stridit en hel del såväl fysiskt som språkligt med varandra. Tidigare så brukade jag oftast vinna båda striderna men plötsligt under tiden jag var i Armén så hittade han på att börja gå i punttis...... Så jag håller mig till den där språkliga delen numera. Jag brukar komma på idéerna och han verkställer dom tillsammans med en, sedan står vi båda där och lyssnar på farsans moralpredikan. De e sådär att man börjar minnas saker när man sitter i kämppän och ser på film för sig själv och just i och med filmen så kommer jag ihåg ett mycket roligt minne.

Bilden är inte iscensatt, fråga fotografen!

Det var på midsommarafton för en tre fyra år sedan (bilden). Det skulle byggas en midsommarstång och brorsan som alltid jobbar på för fullt sågade asp- och björkkvistar till stången medan jag vana troget tog mig en paus på soffan i solen. Plötsligt behövde brorsan hjälp och jag hade antagligen slumrat till för jag vaknade av att någon slog mig med handflatan i pannan och yttrade en svordoms ramsa på finska. Inte nog med det jag måste ju ge tillbaka.

Jag flög upp ur soffan och frågade "va fi***n tror du? ska vi si?" och han svarade som han alltid gör "no kan vi si? kom bara saa**n!" Så jag rök ihop med brorsan medan vi hade en högljudd diskussion som Bibliskt sett inte skall återges på denna blogg. Efter en stund var matchen över och jag belv illa tvungen till att hjälpa med arbetet. Men tillika som man kommer ihåg dessa högljudda minnen kommer man ihåg dom där tysta morgnarna och kvällarna som vi sitter på jakt bara vi två.

Broderskärlek på hög nivå, "You can take my brother away, but you'll never take him away from ME"

Remember me

Jag såg en bra film häromdagen som hade samma titel som detta inlägg. Filmen handlar om en förlorad son som bryter alla regler och lever i nuet. Ända tills han möter en flicka som är mycket speciell. Men det är inte bara en kärlekshistoria som startar. Här ger hon honom istället en annan syn på livet, allt är värt att leva för osv.

Man ska glömma saker och gå vidare och inte se in i framtiden mer än nödvändigt. Ett Gandhi citat som kommer fram i filmen säger; Whatever you do will be insignificant, but it is very important that you do it.
Gör det du känner för och ångra ingenting du gör, för det gör dig till den du är.

Titeln säger ju sig självt man menar i filmen att kom ihåg det som var bra och glöm det som var dåligt med personen ifråga. Tiden läker de flesta sår!

Nostalgi och ålderdom

Det har igen gått en tid sedan mitt senaste inlägg men nu är det dags att skriva igen. Jag skulle kunna bli författare till en roman som skulle få namnet "Förbannade VR" men jag orkar inte klaga nåmer. Jag är så jävla besviken på dem att klagomåls lista skulle få hela blogspot.com att crasha. Skriver därför om något helt annat idag nämligen förändring.

Jag besökte min kära hemstad Karis över veckoslutet för att medverka på ett möte samt hälsa på vänner och familj. Så när jag på lörda kväll chilla med vännerna tänkte jag att varför int förtära endel alkohol drycker och besöka stadens stolthet, After Eight Nightclub! Tänkt och gjort där var jag sedan i kön som så många gånger förr och lovade att jag skulle vara hemma för tre. Väl inne på klubben så börjar historien.

Jag kommer ihåg då jag som underårig och första gångerna som mydig besökte klubben och det tog minst en timme att gå igenom och hälsa på alla fulla kamrater och bekanta. Nu var jag här igen och med stigande förväntning så gick jag upp för trapporna till den legendariska "Övre våningen". Ja möttes av en besvikelse det tog 15 minuter att hälsa på alla som jag kände på stället om man räknar bort de gäng jag kom med. Dock bestod de jag hälsade på av en bartender, DJ, dörrvakt samt en del unga bekanta så ni kan förstå att man kände sig gammal på stället. Det blev då att ta till flaskan eller rättare sagt plånboken och börja festa på riktigt det fanns ingenting som hette studierabatt på stället heller så sju euros drinkarna sved lite i ekonomin.

Men kvällen slutade dock som den alltid slutar på Affes nämligen med en skjuts till Shell för att spendera de sista pengarna i plånboken på svindyr nattmat. Efter maten väntar den "långa marschen hem" lång är den alltid i det skicket man är på söndag morgon fast det bara är en en kilometers uppförsbacke. Den marschen har jag gått otaliga gånger med min goda vän Niels och så var fallet även denna gång. Den där backen har så många minnen det var bland annat där vi gick efter studenten och "matade mårdhundarna" men det var även i ändan på den backen som jag blev påkörd av en bilist och hamnade på sjukhus.

Nostalgin flödar i mitt sinne i timmar ännu men nu måst jag sluta skriva för annars avslöjar jag saker som inte lämpar sig på denna blogg!